I dag är det precis ett år sedan jag gjorde mitt första blogginlägg. Sedan dess har det blivit minst ett inlägg per kalendervecka. Jag är glad att jag lät ribban ligga kvar på den hanterliga nivån, annars hade jag kanske inte lyckats hålla ut. I början handlade det nästan uteslutande om alla de lekar som vi hittat på, snappat upp och utvecklat genom åren. Med tiden blev det även andra typer av inlägg, främst olika tankar och traditioner, ibland också minnen och (o)tillgänglighetsfrågor.
Det är roligt att skriva, förhållandevis lätt ibland, trögare andra gånger. Fantasin kan tryta, eller så känns det helt enkelt inte rätt för stunden att skriva om någon av alla de idéer till inlägg jag har på lager. Då gäller det att försöka hitta någonting annat istället. Det brukar lösa sig till slut, ja, hittills har det faktiskt alltid löst sig. Det gäller bara att ha lite is i magen.
Under ett år har det hunnit hända mycket, i livet, i mig, med mig. Det har kanske märkts i vissa inlägg även om jag inte skrivit ut det i klartext. Ibland har jag varit frustrerad, andra gånger mer hoppfull. Nu vet jag att det finns ett lyckligt slut, eller kanske snarare en lycklig början, inom räckhåll. Det senaste året har gjort mig klokare, med insikter om både mig själv och personer i min omgivning. Jag har fått lärdomar för livet, en del som man egentligen inte vill ha, andra som hade varit bra att ha fått långt tidigare. Nu är det hög tid att trampa upp en ny stig. Jag ser fram emot att få blicka tillbaka igen om ett år. Då tror jag att det finns en massa trevliga minnen och reflektera över.
