Visst är det fascinerande att mikro- och makrokosmos liksom följs åt hand i hand. Ett välkänt exempel är elektronerna som cirkulerar runt atomkärnan på samma sätt som planeterna snurrar runt solen. Nu under hösten märker man av löven när de först ändrar färg och sedan faller av och lägger sig i högar på marken, men har du någon gång funderat över hur de ser ut? För ett drygt år sedan fick jag en mycket intressant och lärorik guidning av Ekolsunds arboretum (trädsamling). Där fick jag och de andra deltagarna lära oss att lövträden på håll är förhållandevis lika konturen på sina egna blad. Har man lärt sig hur bladen ser ut så är det alltså lättare att också veta hur träden i sig ser ut. Jag tycker att det är lite konstigt att det inte är ett av de första knepen man får lära sig när man pratar om olika träd i skolan eller så. Själv har jag i alla fall inte hört talas om det vare sig förr eller senare. Det tillhör kanske kategorin onödigt vetande, men helt onyttigt känns det i alla fall inte.
