En av mina dagliga rutiner är att titta igenom mina minnen på Facebook. Vad skrev jag egentligen om för 1, 2, 3, …, 10 år sedan? Vissa dagar har jag skrivit en hel del, andra knappt någonting alls. Ibland är det väldigt tydligt vad det handlar om, andra gånger mer kryptiskt. Det händer ofta att jag tar fram någon av mina dagböcker för att läsa mer om någon speciell händelse eller känsla jag skrivit om. Det är intressant att få perspektiv på hur det varit genom åren, vad som förändrats och vad som bestått, saker jag gjort och hur jag mått.
Idag är det en speciell dag för det är en tidigare kollegas födelsedag. Jag ringer alltid och gratulerar henne på födelsedagen och när jag fyller år så ringer hon mig. Fast just detta syns inte på fejan. Däremot var det flera andra minnen att läsa om denna dag. För åtta år sedan packade jag ner det sista inför den stora flytten med jobbet, till Arenastaden där vi sedan fick följa bygget av Mall of Scandinavia från första parkett. Intressant, men jobbigt att under lång tid ha sin arbetsplats mitt i en stor byggarbetsplats, med det ena bygget efter det andra vägg i vägg med kontoret. Ibland fick man kliva i lera för att komma fram och det gällde att akta sig för att inte bli nedmejad av något byggfordon på vägen från tåget. För sju år sedan var jag med på på dotterns klassresa till Boda Borg i Oxelösund.
För två år sedan skrev jag någonting ytterst insiktsfullt som fick mig att dra på smilbanden i morse ”När jag ska skriva Pernilla undrar telefonen om jag ska skriva Pernilla eller perfekt. Själv undrar jag om det är någon skillnad, frånsett stavningen. ?” Perfekt eller ej så känner jag mig i alla fall nöjd med att vara den jag är. Jag gör så gott jag kan och det är perfekt nog.
