Från lek till allvar

Blir det inte tråkigt att bara gå hemma och dra hela semestern, eller oj så mycket man kan hinna fixa av allt det som blivit liggande inte bara under våren utan under många år. Nja, ingetdera skulle jag säga, och det är väl egentligen bra för semestern är viktig för att hämta energi inför höstens arbete och då får det inte bli ett rent arbetsläger (fast vissa saker borde nog göras ändå).

Första veckan gick åt för att liksom landa och orka göra någonting alls och sedan skriva ikapp i dagboken igen. Jag lyckades äntligen besvara brevet som legat och väntat på min respons sedan i påskas. Det kändes skönt. Sedan har jag planerat om växter (inte så många som behövde åtgärdas i år), ställt ut alla växter (utom orkidéerna) på verandan och gjort det lite mer ombonat ute i växthuset. Jag har varit kyrkvärd, gjort prinsesstårta på kronprinsessans födelsedag (tradition), bakat Sörmlandslimpor och kanelbullar, kokat saft (än så länge bara råsaft) och lite annat smått som det inte alls funnits ork till under arbetsveckorna. Lyckades till slut läsa lite också, vilket jag hoppas att det blir mer av framöver. Vilat väldigt mycket (men ändå långtifrån tillräckligt, vilket bland annat märks på den återkommande huvudvärken) och sovit lite mer än tidigare. Nu under juli lyckades jag, för första månaden i år, masa mig upp i minst 6 h sömn i dygnssnitt. Bara några få minuter till godo, men ändå ett framsteg.

Tillsammans har vi besökt Prästgårdens sommarcafé (blir förhoppningsvis ytterligare någon gång), varit på ett antal lägenhetsvisningar i Västerås (hoppas slippa flyttbestyr och visningar, med hissar som är för trånga och badrum som är otillgängliga, under nästa år), lyssnat på sommarmusiken i kyrkorna, varit ute på naturpassorientering (22 kontroller av 40 avklarade, fick sex bitska fästingar på köpet), ätit matsäck i skogen, plockat blåbär, smultron, hallon och kantareller, tittat på blomsterplanteringarna i Enköping, grillat utanför Grillby (var annars?) och lunchat hos mamma i Uppsala. Vår längsta utflykt hittills gick till Örebro där vi tillbringade en hel dag med att gå runt på stan och se på så gott som alla årets Open Art-installationer. Kropp och knopp kändes slitna efteråt efter allt gående och alla intryck, men själen gladdes storligen.

Oacceptabelt många strömavbrott har det också blivit under denna sommar. Det är ju till och med värre än det var på landet innan ledningarna där förstärktes. Hoppas att det hinner lösa sig inför höstens mörker och vinterns kyla.

Två veckor återstår av semestern och vem vet, kanske ”hinner” vi ta ett dopp i närmaste sjön också innan det är dags att börja jobba igen.