Från lek till allvar

I dag har jag varit på Act Svenska kyrkans Göra skillnad-konferens i Uppsala. Totalt var det omkring 800 personer på konferensen, varav fem stycken från vår internationella grupp. Act står för Action by Churches Together.

Redan resan dit blev lite av ett äventyr. Vi åkte gemensam buss tillsammans med våra två grannförsamlingar. Det började med att chauffören backade in i en lyktstolpe när han skulle hämta upp oss. Stolpen blev sned och bakrutan på bussen gick sönder. Detta gjorde att vi fick ta en omväg för att byta buss under resan. Jag trodde att det bara skulle vara att kliva på den andra bussen och åka vidare, men istället tog det nog ungefär en halvtimme emedan chauffören sprang fram och tillbaka för att leta efter sin borttappade telefon. Tur att vi hade en del marginal att ta av, om än inte så mycket marginal att det räckte till. Vi var på plats i Uppsala några minuter efter att det hade börjat. Bussen stannade och öppnade dörrarna för att släppa av oss. Mitt i allt började bussen rulla bakåt utan att chauffören noterade det. Kanske bra att se till att bussen är ordentligt bromsad innan dörrarna öppnas. Han verkade inte ha tankarna med sig i dag. Tack och lov var det ingen som blev skadad.

Det var lite allmänt virrigt kring var vi skulle ta vägen och en del annat, men den vegetariska lunchen och dito middag var riktigt goda och ljud och bild i den stora salen var imponerande bra. Under dagen var det dels gemensamma pass, dels två uppdelade pass med olika seminarier som man hade fått välja i förväg (ytterligare en av dagens akilleshälar, för det verkade inte ha fungerat så bra). Jag gick på ”Att flytta makten – Sydafrika” respektive ”Vår röst på plats – Fördjupat samtal om makt och ansvar”. Var behöver vi göra skillnad och hur gör vi. Det var också någonting som vi pratade vidare om under den avslutande middagen. Konferensen avslutas i morgon förmiddag, men vi var bara med i dag. Det kändes rätt lagom. På hemvägen var det en annan chaufför. Det gjorde också skillnad.