Egentligen är det väl ingenting speciellt med vecka 12, den vecka som just håller på att avslutas, även om min mamma och son kanske tycker annorlunda eftersom de fyller år då. Anledningen till att jag valde att skriva om det är att slumpen valde det åt mig, om det nu var en slump. I tisdags satt jag hemma och jobbade. För omväxlings skull satt jag vid mitt egen skrivbord, annars sitter jag oftast vid sonens gamla skrivbord. Jag hade svårt att koncentrera mig och tittade på böckerna jag har i min lilla skrivbordshylla. Jag drog ut en bok som heter Veckovis. Det är förresten ett mycket passande namn på en bok med olika saker att fördjupa sig i, ett uppslag för varje vecka på året. Det är en begagnad bok som jag förbarmade mig över när den skulle slängas, men jag har inte tagit mig tid för att börja läsa den ännu. Nu tog jag alltså ut den och tänkte slå upp den på måfå för att se vad set var för slags bok. Upptäckte att det satt ett stort gem i boken ock öppnade den på det anvisade uppslaget. Det visade sig vara uppslaget för vecka 12. Rubriken är Fyra V. Det låter ju väldigt kryptiskt, men det handlar om fyra aspekter som är viktiga för att vi ska kunna växa och utvecklas i livet. Orden är Välja, Våga, Vårda och Vila, där vila är det ord som satts i mitten av de tre andra. Det lyfts fram att allt liv behöver vila. Utan återhämtning orkar ingen vidare. Det är bra att påminna sig om detta då och då. Dagen efter skulle jag dessutom delta i en intervjuundersökning om vila, som en del i ett forskningsprojekt. Uppslaget kändes alltså dubbelt aktuellt, så varför inte ta det som en hint.
Födelsedagarna har jag redan nämnt. Den ena återstår att fira, men den andra firades i går, lördag, hos sonen. Vi hade med oss våffeljärnet och började med våfflor med glass och sylt. Sedan bjöd han på bullar (med kumminsmak, i brist på kardemumma) och sju sorters kakor. Roligt att han äntligen har kunnat börja baka igen under de senaste månaderna. Det var skönt att slippa tänka på den biten nu. Kul att få se de nya rullstolen också, ett riktigt vrålåk som dessutom levererades just på födelsedagen. Vi fick också stifta bekantskap med en tretton veckor gammal cavaliervalp för första gången. Hon verkar riktigt trevlig och harmonisk, trots smeknamnet Piraya för att hon ska bita i allt. Det största orosmomentet för oss var att hon skulle råka bli överkörd. Hemska tanke.
Det var ju för väl att det kunde bli födelsedagsfirande i lägenheten som planerat för i onsdags började det lukta bränt. Det visade sig komma från en elkontakt. Den såg inte alls bra ut. Det verkar ha blivit någon intern glappkontakt med ljusbåge. Tur att ingenting annat tog eld. Elsladden används dagligen och är viktig för den dagliga livsföringen. Skönt att den kunde bli utbytt redan samma dag.
Veckan inleddes med trafikstrul i pendeltågstrafiken. Trafikstrul är tyvärr inte så sällsynt, men oftast handlar det inte om mer än någon halvtimmes försening, möjligen en timme. Denna gång tog det mig hela 3 h 45 min. till jobbet, drygt 2 1/2 h mer än normalt, det vill säga tre gånger restiden och med fem byten istället för normala två. På hemvägen var det nytt strul på grund av en tidigare olycka. Tur att jag inte försökte åka hem tidigare för nu kom trafiken igång igen efter ett tag och det tog inte fullt 2 h hem (nog så mycket det i och för sig). Eftersom jag klarade av nästan tre dagars restid på en dag så jobbade jag hemifrån de två kommande dagarna. Bra att den möjligheten finns för jag vill ju hinna jobba lite också, inte bara ägna mig åt pendling. Dessutom krävs det regelbunden vila från kontorslandskapet för att orka med jobbet i längden.
Under veckan har jag också klarat av en upplyftande körövning, kyrkoråd och årsmöte med Anhörigföreningen där jag blev invald i styrelsen, som kassör. Det var ett tag sedan jag var kassör senast så jag är väl lite ringrostig, men det kommer säkert att gå bra. Nästa vecka är lugnare, men det ska ändå bli skönt att få avsluta den med några extra dagars ledighet under påskhelgen.
