I dag har vi tagit hand om det sista från vår stora rishög och kört iväg till tippen. Jag trodde aldrig att vi skulle lyckas få till det så här snart. Det är åter framkomligt där det tidigare varit totalt ogenomträngligt. Nu skapar vi nya högar av årets klipp från häckar och rosenbuskar, men det är ändå långtifrån samma mängder och om vädret är med oss så kan vi kanske få iväg även det innan vintern kommer. När vi hade pysslat klart i trädgården för i dag kände jag mig helt ingrodd av jord och damm på både in- och utsidan. Då var det verkligen skönt med en dusch och rena kläder.
Saft och kakor smakade gott innan vi innan vi tog bilen till Fasterna kyrka för att lyssna på körkonsert med vuxenkörerna från Roslagens västra pastorat. Det var ett riktigt maffigt program på temat Störst av allt är kärleken. Fint sammansatt med varierande musikgenrer. Riktigt bra genomfört, även det som övats in så sent som nu under helgen. Kul att vi fick sjung med lite också, inte minst i Taizésången som framfördes med stor glöd och passion.
När vi lämnade kyrkan igen efter lite drygt en och en halv timme glödde himlen och månen lyste över Skedviken. Det kändes som ett fantastiskt fint slut på helgen. Nu får vi bära med oss den känslan in i det kommande arbetsveckan och försöka visa kärlek både mot oss själva och mot våra medmänniskor.
Tack!
