I dag är det Domssöndagen, kyrkoårets sista söndagen. Internationella gruppen i vår församling, däribland jag, bjöd in till traditionsenligt föredrag om Svenska kyrkan i utlandet (SKUT) efter högmässan. Denna gång var det Lena Brolin, kyrkoherde i Enköping, som visade bilder och berättade om sin tid som utsänd i Sao Paulo och Berlin. Det var en gripande berättelse som levandegjorde arbetet på ett nära och personligt sätt. Kanelbullar, lussekatter och svenska traditioner som midsommar är en viktig del av verksamheten, liksom barnverksamheten som ger barnen möjlighet att öva på det svenska språket. Fast allt är inte rosenskimrande för de svenskar som vistas i utlandet. De blir sjuka, rånade, hamnar i fängelse eller saknar tak över huvudet. Den diakonala verksamheten är viktig, och språket. Det blir en helt annan sak att få använda sitt modersmål när man har hamnat i en svår situation.

Föredraget knöt an som en naturlig fortsättning på dagens evangelietext från Matteus 25:31-46 där vi bland annat fick höra: Jag var hungrig och ni gav mig (inget) att äta, jag var törstig och ni gav mig (inget) att dricka, jag var hemlös och ni tog (inte) hand om mig, jag var naken och ni gav mig (inga) kläder, jag var sjuk och i fängelse och ni besökte mig (inte). Sannerligen, vad ni (inte) har gjort för någon av dessa minsta, det har ni (inte heller) gjort för mig. Läs först utan texterna inom parentes och sedan med dem. Jag tycker att texten visar tydligt att varje människa är värdefull och att man inte ska göra skillnad utifrån vem det är.

SKUTs arbete bygger mycket på frivilligarbete. Det finns sällan finansiering till mer än en präst och kanske en musiker (frånsett i Berlin som är en ovanligt välbeställd utlandsförsamling). Dagens högmässa gick lite i samma anda, dels genom Internationella gruppens medverkan, men också för att kyrkvaktmästaren var sjuk och en av församlingsmedlemmarna fick rycka in och sköta kyrkklockor och ljusanläggning. Kan man kalla honom vardagshjälte fast det var söndag? Hur som helst så löste sig allt till det bästa.