Veckan går mot sitt slut och bloggidéerna är fortfarande noll och intet, så jag får väl skriva om just det, det vill säga ingenting. Ingenting är en bra sammanfattning av rätt mycket nu. Jag tvingas just använda det nya webbverktyget för första gången och begrep först ingenting. Nu har jag åtminstone hittat hur jag kan skriva in olika texter, men hur jag ska få det att se ut som tidigare vet jag ingenting om.
Kroppen orkar ingenting och skulle nog önska att jag bara ägnade mig åt att sova i några veckor eller månader. Ja, det är ju inte som när det var som värst i somras då jag behövde samla kraft en hel dag för att lyckas ta mig ut till växthuset utan att svimma och det känns ju skönt att inte vara yr och matt på det viset hela tiden. Nu är det mer att kroppen känns trött och sliten och att jag mår så illa att jag är nära att spy så fort jag ansträngt mig det minsta fysiskt, gått till bussen/tåget eller någonting sådant. Ingenting verkar ge mer energi än det tar. Jobbet kan i och för sig ge en hel del energi, åtminstone en del av kontakterna och samtalen där. Kören ger energi på vissa fronter, inte minst socialt, men tar sedan tillbaka det med råge efteråt då huvudet dånar ända till nästa dag.
Helgerna ägnas framförallt åt att göra ingenting, eller åtminstone så lite som möjligt. En promenad på lördagen blir det nästan alltid, men inte så mycket för övrigt. I går gick vi en sväng på Fest i byn som verkade festligare och mer välbesökt än tidigare år som ibland varit rätt folktomma. Tog en titt på den nya aktivitetsparken innan vi gick hem igen. Det tog på krafterna. I dag gjorde vi en ännu längre utflykt, vilket är rätt ovanligt nuförtiden. Vi var ända bort till Västerås, nästan en timmes bilfärd. Ur sonens hörlurar hördes ingenting av det som borde höras, så han fick hjälp med högtalare istället. Själv slängde jag mig i hans supermjuka säng för att jag mådde mindre illa om jag låg ner. Gladdes över att kunna ligga där i en hel timme innan vi gick iväg och åt lunch. Varför lägger du dig alltid i min säng mamma? Ja, det kan man ju undra.
Kanske finns det ändå någonting som ger mer energi än det tar. Ingenting går väl egentligen upp emot den dagliga kvällskramen. Den tar faktiskt ingen energi alls. Mer sånt tack!
