Omtanke kan vara att med öppna sinnen lyssna till en av sina medmänniskor, att lämna plats för någon på bussen, eller att ge någon en fin kastanj att hålla i handen. Det kan vara att ringa eller skicka kort till någon man bryr sig om eller att sjunga en vaggvisa så att barnet kan glömma mörkrädslan och somna tryggt. Omtanke kan vara att fråga istället för att ta för givet, att visa att man sett och hört eller att hålla om någon som är ledsen.
Omtanke handlar inte bara om någonting man gör för andra utan det är minst lika viktigt att visa omtanke om sig själv, att lyssna och acceptera och inte alltid rusa fram genom livet utan eftertanke.
Var rädda om varandra, men inte för varandra!
Att tänka om….
Backa till före ett beslut och överväga ett annat val.
Tänk om….
En slags inbäddad önskan att något kan hända
Omtanke….
Att sörja för något, omsorg, välvilja.
Det senare ( som du också skriver om) är bäst utan reflexion. De båda första kräver en viss abstraktion.
Utan reflektion var en bra beskrivning. Kanske har de två första alternativen mer att göra med att göra och det tredje med att vara.