Härmskrikan fattar eld

Jag håller just på att läsa Suzanne Collins Hungerspelentrilogi – Hungerspelen, Fatta eld och Revolt. Jag har sett filmerna ett par gånger, men böckerna har så mycket mer. Dels går det ju aldrig att få med allt vid filmatiseringarna, då skulle det bli alldeles för långt. Dels skildras det i böckerna helt utifrån Katniss, huvudpersonens, eget perspektiv och egna tanker medan det i filmerna är mer av ett utifrånperspektiv.

Det tar sin tid att ta sig igenom alla delar, inte för att det är svårläst eller oengagerande utan precis tvärtom. Den första delen läste jag i somras. Tanken var att jag skulle läsa de andra två delarna direkt därefter, men det gick verkligen inte. Jag var tvungen att ta en rejäl paus och läsa annat emellan innan jag nu äntligen orkade ta tag i fortsättningen. Jag blev så berörd och upprörd att jag mådde dåligt och drömde mardrömmar, eller åtminstone väldigt konstiga drömmar. Även denna gång drömmer jag om det, men det går ändå hyfsat bra. Jag tror att en av anledningarna till detta är att den helt absurda situation och det skräckstyre som beskrivs i böckerna läskigt nog ligger väldigt nära verkligheten och vissa makthavares helt omänskliga människosyn där alla andra bara betraktas som brickor i ett spel där spelreglerna utan förvarning kan ändras. Verkligheten tycks, tyvärr, rentav överträffa fantasin.

Det känns som att historien upprepar sig om och om igen. Det som aldrig mer borde tillåtas hända tycks ändå återkomma, kanske inte i exakt samma skepnad som tidigare, men ändå alltför likt. Livet är väl sällan helt svart eller helt vitt utan mer en oändligt varierande gråskala. Ondskan finns där och lurpassar, tränger sig in och förstör för så många. Fast det finns godhet också, förmodligen långt mer än det som är genuint ont även om det inte alltid verkar så.

Ingen kan göra allt och en del saker kräver extra mycket uthållighet och kamp, men vi kan alla vara med och bidra till att världen blir lite bättre. Även om just mitt bidrag bara är som en liten droppe i ett stort hav så är det ju ändå alla dessa droppar tillsammans som utgör havet. Även till synes obetydliga små droppar har stor betydelse för helheten.

Må det goda segra!