Ljum är varken varm eller kall utan lite mittemellan, sådär svenskt lagom helt enkelt; ingenting som sticker ut. Trots det kan det just sticka ut och antingen kännas väldigt bra eller väldigt fel.
En fin sommarkväll är ljum och skön och man vill gärna stanna kvar ute och njuta av livet och nuet. Ett ljumt mottagande är däremot inte alls lika lockande. Man känner sig obehaglig till mods. Har jag sagt eller gjort någonting fel? Fast kanske är det bara den andra som råkat vakna på fel sida och har en dålig dag. Ljummet kaffe eller te är sällan någon höjdare, men ljummet vatten kan ibland vara att föredra framför iskallt, speciellt om det är riktigt varmt ute. Jag får i alla fall ont i tinningarna om jag dricker för kallt då.
Nu hoppas jag på många ljumma kvällar då man kan sitta ute och äta, njuta av blomsterprakten och höra fåglarna kvittra. Ha en fin sommar allesamman!
