Ibland verkar minnet sitta mer i smaklökarna är i huvudet. Man stoppar någonting i munnen och om smaken är precis den rätta kan den väcka starka minnen från en annan tid och plats, ett slags smaklökarnas tidsmaskin. Var och en har nog sina egna exempel. Det kan vara en speciell teblandning som man alltid drack vid en visst tillfälle, en perfekt kryddbalans i någon maträtt eller någon annan smaksensation.
Att äta saltlakritsfiskar med skumbananer ger mig lite av en sådan effekt. Då hamnar jag plötsligt på Repskapet, eller representantskapet som det egentligen hette. Det var (och är förmodligen fortfarande) Sveriges Hundungdoms högsta styrande organ. Där satt jag med under några år och varje gång det var dags att samlas så bjöds det på saltlakritsfiskar och skumbananer av den enkla anledningen att föreningens färger var gult och svart. Annat godis som väcker minnen är lakrits- och hallonbåtar. Det åt vi ofta på mormor och morfars landställe. Kanske var det pappas val. Det var tydligen hans favoritgodis, men det fick jag inte veta förrän långt senare.
Ett annat väldigt speciell smakminne är mammas korvgryta med majs, purjolök och chilisås. Väldigt enkelt och väldigt gott. Jag har försökt göra den själv flera gånger. Den fick väldigt sällan den där exakt rätta smaken, men när den fick det, wow vilken upplevelse. Det är nog det bästa smakminnet jag har.
Vad sätter igång din tidsmaskin?
