I går, lördag, fick jag ett plötsligt infall när jag tänkte att jag ville komma ut lite i solen samtidigt som jag insåg att det var hög tid för lunch. Vi kan väl gå till Floristhörnan och äta? Då kommer vi både ut och kan köpa någonting gott till lunch. Det visade sig vara en strålande idé att gå dit för det hade även två goda vänner från kören gjort. Oj, så trevligt vi fick tillsammans. Vi gick mätta och belåtna därifrån med extra energi för både kropp och själ.
Jag minns en gång när jag var yngre. Varför säger man så förresten? Motsatsen är ju helt orimlig. Jag minns en gång när jag var äldre… Hur som helst så fick jag då för mig att jag skulle ta en liten omväg förbi en av tunnelbanestationerna för att titta på någonting när jag ändå befann mig i närheten. Till min stora häpnad mötte jag svärfar där. Han bodde i Skåne, men visade sig vara på ett kort besök i Stockholm just den dagen. Vi blev nog lika överraskade båda två.
När jag gått ut gymnasiet och flyttat ner till Trollhättan för att jobba där fick jag först hyra en lägenhet av min arbetsgivare. Jag letade efter en annan lägenhet, men det fanns ingenting som riktigt passade. På den tiden var alla annonser i tidningen och jag brukade gå till biblioteket för att leta upp dagens annonser i lokaltidningen. Jag hittade något enstaka objekt, men det var ofta korta rivningskontrakt eller något annat som inte riktigt klaffade. Jag tyckte att det var jobbigt och önskade att jag skulle hitta någonting, men oftast fanns det ingenting alls av intresse. Gode Gud låt mig hitta min lägenhet nu bad jag smått uppgivet en dag. Den dagen fanns det två intressanta objekt. Den ena lägenheten blev såld till en annan innan jag hann dit för att titta, men den andra blev min.
Ytterligare en situation dyker upp i mitt minne nu. Det var förrförra sommaren när jag tyckte att det var dags att hitta ett nytt jobb igen. Jag tyckte att jag saknade gemenskap på jobbet och kände också att min kompetens inte fick komma till sin rätt. Jag funderade kring en person som jag trivts väldigt bra med och som nu var chef på ett annat ställe, dessutom kände jag en del under honom sedan tidigare och tänkte att där skulle jag säkert trivas. Han annonserade efter folk, men det var tyvärr inte den typen av uppgifter jag ville jobba med utan jag ville tillbaka till en annan del av verksamheten. Otur! Det hann nog inte gå mer än någon dag så kom det upp en annons om att han sökte någon inom precis det jag tänkt mig. Jag sökte och fick jobbet. Dessutom visade det sig att det klaffade in exakt med det specialområde jag helst tog mig an för den som haft det tidigare slutade alldeles innan jag började. På den vägen är det. Det blev till och med bättre än jag föreställde mig.
Har du någon situation som du vill berätta om?
