Från lek till allvar

I dag har vi haft växtbytardag. Det var många personer som bidrog med växter av olika slag och i olika storlek. Det var tomat, gurka, solrosor, amaryllis, palettblad, rabarber, hallonbuskar, tagetes, jordgubbar och mycket annat. Utöver växter så fanns det även fina fågelholkar, insektshotell, fröbomber och druvmarmelad. Själv tog jag med mig tomatplantor och chiliplantor.

Merparten blev sålt och det fanns även fika för den som önskade. Soligt och fint väder dessutom. Många växter fick nya ägare och alla intäkter delas lika mellan Bro församlings diakonikassa, Svenska kyrkan i utlandet och ACT (Svenska kyrkans internationella arbete).

Mina växter gick åt rätt snabbt, och andra växter fick följa med oss hem istället. Vi köpte även med oss ett insektshotell som jag valde utifrån det roliga namnet. Hoppas att det kommer gäster till det sedan.

Efteråt bjöds det på gudstjänst i Håbo-Tibble kyrka med mycket sång, både från kören Sångglädje och från resten av församlingen. Det blev en lyckad dag och jag hoppas och tror att vi kommer att upprepa detta fler gånger.

Tänk vad tiden går. Nu har min blogg varit igång i fem år och det har blivit lite av en vana att försöka hålla den vid liv. Visst har det gått lite trögt periodvis, speciellt under pandemitiden då man varit hemma och inte fått så många influenser och uppslag utifrån, men det har ändå alltid gått. Nu börjar samhället återgå mer till det normala igen och då blir det också lättare att fånga upp nya idéer kring saker att skriva om.

Vad finns det att skriva kring fem då? Strax innan jag fyllde fem år blev Carl XVI Gustaf kung. I övrigt vet jag inte vad som hände när jag var i femårsåldern för jag har ingenting att hänga upp det på. Fyra, fem och sex flyter liksom ihop. Jo, en sak minns jag och det var att jag ville bli så stor så att jag fick börja i lekskolan där bara de stora barnen fick gå, sexåringarna! Det var väl lite som dagens förskoleklasser, fast det förstås var långt innan dessa infördes.

Om ytterligare ett år hoppas jag att det är fred i Europa igen, helst långt tidigare förstås. Det får gärna vara fred i världen för övrigt också.

Idag har jag varit och tittat på Örebrospexet tillsammans med den närmaste släkten (make, mor och barn med respektive). Oj, o,j oj vilket jobb de har lagt ner. Det fanns en klar tråd genom hela spelet och vi fick höra och se sång, musik, dans, rim, allitterationer och dialoger. Mycket välinövat, riktigt proffsigt och bra tempo. Det var lite svårt att uppfatta alla texter som framfördes, men det mesta gick ändå fram. Två föreställningar återstår, 9 och 10 april, så har du vägarna förbi Örebro då så är det väl värt att stanna upp några timmar vid universitetet och njuta av årets spex. Hans majonnäs honungen, Henrik den store, kan rentav vara värd en omväg. Stort tack till alla spexare för en riktigt trevlig eftermiddag/kväll.

Den här helgen har det blivit mycket födelsedagsfirande. I går blev det en tur till Västerås för att fira Christian med kladdkakefika och sedan passade vi på att ta en promenad tillsammans i det soliga och fina vädret. Det är så skönt att det inte blir mörkt ute så tidigt längre. Till vår förvåning lyckades vi inte se en enda vårblomma, inte ens i någon av villaträdgårdarna.

I dag hade jag tänkt ta ett skönt bad under förmiddagen, men jag kände mig så trött efter frukosten att jag la mig och sov istället. Det behövdes. Sedan sådde jag gurka och squach innan det var dags att åka iväg till Håbo-Tibble för att vara kyrkvärd vid familjemässan där. Mycket sång och musik, samt en enskild konfirmation. Jag tyckte att det var lite roligt att få se kyrkan ur en annan vinkel, framifrån. Det är verkligen ett vackert kyrkorum och kändes rofyllt. Jan hittade tre oregistrerade skålgropar ute på kyrkogården. De syntes väldigt bra i det ljus som var då.

När vi var klara i Håbo-Tibble fortsatte vi till Uppsala för att fira mammas/mormors födelsedag tillsammans med Caroline och Felix som kommit dit en stund före oss, och med Susanne som kom strax efter. De unga tu var precis nyklippta och Carros hår var som rena änglahåret, riktigt fint. Vi sjöng för mamma och så fick både hon, Carro och Susanne varsin födelsedagspresent eftersom vi inte träffas igen förrän de alla har hunnit fylla år. Rejält födelsedagsfika med sju sorters kakor (tårtan inräknad) och trivsamt småprat om bland annat rövarspråket.

På hemvägen krånglade belysningen på bilen och då blir det verkligen otäckt mörkt på vägen. Tur att vi inte befann oss mitt ute på motorvägen som när det inträffade för mig tidigare, och att det fanns en del ljuspunkter runtomkring tills vi kunde köra åt sidan vid en busshållplats och starta om bilen igen.

Väl hemma hade jag helst velat kasta mig på sängen direkt, men så var det ju det där med veckans blogginlägg som jag inte ens hade någon idé kring vad det skulle handla om för de idéer jag haft tidigare kändes lite passé såhär sent på dagen. Det får kanske bli någon annan gång istället.

Nu är denna helg alldeles strax till ända och jag ser fram emot en riktigt god natts sömn.