Nu är det snart kyrkoval och eftersom jag själv deltar i detta (nåja, helt själv är jag förstås inte) så innebär det en del extra möten för att exempelvis ta fram informationsmaterial, blada i utskick och sådant. I min grupp har vi mycket trevligt tillsammans när vi träffas. På det sättet är jag glad att jag engagerade mig i kyrkopolitiken sedan jag flyttade till Bro. Politik förresten, kan man kalla det så när man är partipolitiskt oberoende? Själv har jag aldrig varit medlem i något parti och har inte planer på att bli det heller, i alla fall inte i närtid. Engagemanget har inte alltid varit så lätt och periodvis har det flutit många tårar och känts riktigt motigt, men då har det alltid funnits stöttning och, ibland ordlös, förståelse från kamraterna. Men nu var det ju inte det jag tänkte skriva om utan en form av uttagningslek som vi kom på i familjen för några år sedan. Det var i samband med att vi fick höra att vår dåvarande kyrkoherde hade sökt jobb på annat håll (vilket hon dock drog tillbaka igen efter intervjun). Hur väljer man ut den kandidat som är bäst lämpad att bli domprost? Eller kanske någon annan kyrklig ämbetsposition? Jo, man har en utslagstävling där det gäller att visa upp sina färdigheter. Har du någon gång sett på Amazing race och följt de olika lagens vedermödor? Om inte så kommer här en kort förklaring innan jag går in på vår egenutvecklade variant, Amazing prayers.
Amazing Race är ett amerikanskt tävlingsprogram där deltagarna tävlar mot varandra i tvåmannalag. Med begränsad tid och budget reser de runt i hela världen och får olika utmaningar att genomföra. Lagen elimineras ett efter ett då de inte hinner fram till etappens slutmål tillräckligt snabbt (kommer sist in i mål). Det lag som står ensamt kvar på slutet efter alla etapper vinner 1 miljon dollar, så det är mycket som står på spel.
Vår idé med Amazing prayers kläckte vi alltså för ett par år sedan, men vi har ännu inte haft chansen att genomföra den i praktiken. Kanske är det bäst att det stannar på idéstadiet, men vi hade i alla fall riktigt roligt när vi fantiserade ut olika tävlingsmoment som borde ingå. Det räcker inte med en god fysisk och psykisk styrka utan det krävs en viss klurighet också. Tyvärr kommer jag inte ihåg så mycket av det vi diskuterade då, men jag får försöka lyfta fram det så gott det går ändå. Nu kör vi…
Amazing prayers är den senaste urvalsmetoden vid anställningar inom kyrkan och då speciellt för de olika prästtjänster som finns, exempelvis kyrkoherde. Momenten kan anpassas något beroende på vilken tjänst det gäller. Det behöver också utvecklas flera olika varianter eftersom en del av idén är att man inte ska känna till uppgifterna i förväg. Vinnaren blir inte dollarmiljonär, men vinner istället kyrkorådets hjärta, får attraktiva meriter till sin cv och en tjänst som (exempelvis) kyrkoherde.
Exempel på moment att spinna vidare kring:
– Sätta orden i en bibeltext i rätt ordning
– Ikonmemory
– Ta isär, förflytta och montera en julkrubba
– Para ihop bibeltexter med tiden på kyrkoåret och periodens liturgiska färg, samt klä sig själv och altaret i rätt färg.
– Duka altarbordet
– Samla en lärjungeskara att predika Guds ord för, så att dessa i sin tur kan förhöras av tävlingsjuryn om sina nyvunna kunskaper.
– Fylla dopfunten med hjälp av en dopsked
– Hålla upp dop”barn” på raka armar under en viss tid
– Rabbla grekiska alfabetet baklänges
– Sätta texten i trosbekännelsen i rätt ordning
– Sortera bibel-böckerna i rätt ordning eller rangordna ett antal händelser i bibeln (typ som bibeläventyret).
Momenten görs förstås på tid och det gäller att bli klar först. Vi har som sagt ännu inte gett oss på detta annat än i fantasin, men håll med om att det är en lite rolig idé ändå.
Någon gång emellanåt brukar vi roa oss med att gissa vilka ingredienser maten innehåller. Roligast blir det förstås om det innehåller relativt många ingredienser och gärna några som inte är alldeles självklara. Grytor, sallader och pajer är ofta bra gissningsobjekt, men det går egentligen med vilken maträtt som helst. Man går laget runt och får gissa en ingrediens åt gången tills allt är sagt eller fantasin tryter. Ibland händer det att deltagarna uppfinner helt nya ingredienser. En gång kom ”värme” med som en ingrediens, och visst behövdes det för att få till maten. Lotta tar dock med råge hem priset för trevligaste ingrediensgissningen, nämligen ”kärlek” (sagt med stor ömhet).
Den här leken var det några år sedan vi lekte. Den passar bäst om man har barn som gillar att titta på matlagningsprogram. Vi lekte den ofta ett tag och det var trevligt med sällskap under matlagningen. Jag brukade vara programledare/kock, Charlotte var (regissör och) den världsberömda gästen och Christian filmade (även det på låtsas). Det blev lite improvisationsteater över det. Jag och gästen pratade under matlagningen, dels om den stora berömmelsen och fantastiska gärningen, dels om själva matlagningen. Jag beskrev hur man skulle göra. Ibland var det många ingredienser och lite mer svårlagad mat, ibland var det färdiga köttbullar och makaroner (som dock beskrevs som ytterst avancerade att tillaga). En tittartävling ingick också och den brukade ha anknytning till gästen. Gästen kunde vara en känd balettdansös, professor i fysik, författare av en nyutkommen bok, skådespelare eller någonting helt annat.
I brist på registreringsskyltar (vill inte lägga ut riktiga skyltar) får ordsnurran vara till hjälp som illustration. Det var lite svårt att få delarna att ligga stilla – om jag la dem närmare varandra så drogs de genast ihop av magnetismen.
Ordbox är ett spel helt i vår anda, men det kan vara lite knepigt innan man lär sig att bemästra det. Spelet består av 16 tärningar som man skakar och häller ner i bokstavslådan med 4×4 positioner. Sedan kan man spela själv eller tillsammans med andra. Så många som vill kan delta, förutsatt att alla kan se bokstäverna.
Ordsnurran på bilden tillhör en av de saker som vi använder flitigast i familjen, ibland dagligen. Vi köpte den på en loppis för flera år sedan. Vi fick väl ge 5-10 kronor för den, och det var minst sagt väl investerade pengar. Det är åtta magnetiska snurror med tio bokstäver på varje. Man kan flytta om snurrorna i den ordning man önskar och vrida runt tills man hittar ett lämpligt ord. Man kan behöva klura ett tag innan man får ihop det ord man önskar. Riktigt allt går inte att skriva, men förvånandsvärt mycket ändå. Q och W finns inte med, men annars finns alla bokstäver från A till Ö. De bokstäver som brukar användas flitigast finns det fler av medan ovanligare bokstäver är ensamma. Bokstäverna är också poängsatta efter hur vanligt förekommande de är. 0, 2, 4, 6 eller 8 poäng. Snurrorna i sig är också numrerade från 1 till 8. Nuförtiden är vi oftast mer intresserade av orden än av poängen, men man kan bestämma regler lite som man känner för det.
