Språket är viktigt för kommunikationen mellan individer och finns det inte redan tydliga ord så får man hitta på egna. Alla har nog åtminstone något ord som andra inte riktigt vet vad det står för, men som inom familjen eller någon annan mindre krets nästan är övertydligt exakt. Bakom dessa ord finns ofta en liten historia som lett fram till just den benämningen av en sak, plats eller företeelse. Här kommer några av de ord som ingår i min familjs vokabulär.

Vi kan börja med ett av de äldre orden, Klämkläm. Det var farmor som hade ett järn som man hade dubbla smörgåsar med fyllning i och värmde på spisen. Nuförtiden vimlar det ju av elektroniska järn för detta istället, fantasilöst kallade för smörgåsjärn. Hur som helst så undrade farmor vad man skulle kalla det för och min syster föreslog Klämkläm för smörgåsarna och Klämklämjärn för själva verktyget. Sedan dess har det fått heta så och det är väl en fyrtio år sedan snart. Det är en väsentlig skillnad mellan Klämkläm och varma smörgåsar. De sistnämnda gör man ju i ugnen, med bara ett bröd per smörgås. Den absoluta favoriten tidigare var varma smörgåsar med bläcksvampstuvning. Mums!

Det äldsta ordet som myntats inom nuvarande familj och fortfarande används är Lottakex. Som synes på bilden så stavas det väldigt konstigt, Smörgåsrån, men det uttalas som sagt Lottakex. På den tiden, då detta årtusende var ungt, fanns det bara röda förpackningar, men nu finns det i flera varianter. Namnet kom till när Charlotte var liten och vi tog med egna kex åt henne att sysselsätta sig med i olika situationer. Nu har vi dem mest som segel i chokladpuddingen. Ingen chokladpudding utan Lottakex. På tal om att ord ibland uttalas helt annorlunda än de stavas så finns det ett roligt exempel från 1855, lite krystat men en rolig lek med ord. Ordet är Ghoti och det ska uttalas Fish (engelskans fisk). GH uttalas F, som i rouGH/enouGH (lauGH), O uttalas I som i wOman, och TI uttalas sh som i naTIon (staTIon). Lätt som en plätt! På tal om det så hade jag en kollega på mitt första jobb som ibland kallades för Plätten för att han brukade köra med just det uttrycket. Vi hade väldigt roligt på fikarasterna då och diskuterade de mest vansinniga idéer a la Chalmeristhumor. Ironman kan förresten utläsas Female (Fe-male) om man är lite bekant med det periodiska systemet.

Ett av de gulligaste ”egenorden” är nog ändå kramsked. Det var Caroline som inte visste vad krm stod för när hon skulle baka. Msk var matsked, tsk tesked, men krm? Det fick bli kramsked. Så finns det en del egennamn på ”levande” varelser/maskiner också. Mammas bil fick heta Agaton (Sax) efter, den numera rätt okände, detektiven med samma namn eftersom registreringsbokstäverna var AGX. Vår robotgräsklippare har fått det mystiska namnet Mr X och svärmor kallar sin för Lille drängen. Sedan har vi namn på olika platser. Här i Bro har vi den branta Zebrabacken upp från Lantmätarvägen till Klockarvägen, namngiven efter strecken som är målade tvärs över gången i den brantaste delen av backen. Myrstigen är en del av gångvägen mellan Mistelvägen/Hästhovsvägen och Vitrotsvägen. Där brukade det alltid vara myror tidigare.

Man kan förvränga befintliga ord också. Vi kallar ibland Postkodmiljonären för Popcornmiljonären då vi ibland hade popcornmys när vi tittade på programmet. Nu ser vi sällan på det alls. Ett annat skämtsamt aliasnamn var Portkodmiljonären. På tal om ord och namn så blev det lite roligt mitt i bedrövelsen då Charlotte som två-treåring brutit benet. Hennes något yngre kompis kunde inte uttala hennes namn, så det fick bli Tott istället. Läkaren som skrev på läkarintyget innan vi äntligen, mitt i natten, kunde bege oss hem från sjukhuset, hette Ove Thott. Tott Owe och Ove Thott! Jag kunde inte låta bli att le.